fredag 5 oktober 2012

Moln över Utöya

Denna dikt skrev jag efter tragedin på Utöya i Norge.



Bär mig snälla du, för jag kan inte gå
Jag kan inte andas nu, jag kan inte förstå
Nyss var du här, jag hörde dina andetag
men solen gick i moln denna sorgens dag

Bär mig och vagga mig snälla till ro
Och hjälp mig snälla hjälp mig att tro
För jag kan inte längre se klart
och allt det som var underbart
togs ifrån mig på en sekund
Så låt mig vila i din famn en stund


Sara Palmquist © 
2011

1 kommentar:

  1. Denna tragedien er ett bra exempel/reflektion på en nation som har mistet sin medmenneskelighet till sinne medmennesker. dessvere kan samme sak hende her i Sverige også.Ett matrielt rikt Nation, men fattigt på tollerans og empati for sine brödre og systrer.

    SvaraRadera